Dalmål

Henric = Hendric

Kalle Anka = Kallijanka

Engelska = Ängjelska


HAHAHAHAHAHAHA

GOD MORGON J!!!

Hoppas du får en fantastisk dag på jobbet :D

(hon ringde mig nyss. Hon hade inte gått och lagt sig än...klockan 13:00. Kommer nog vara lite tjött imorgon)

MIn kompis är lite arg

Jo, jag råkade analysera en situation och då blev min kompis lite gramse för att jag hade rätt. Därför uppkommer dessa konversationer;

Jag: Fattar inte varför ni har så små soffor. Oklart
Kompis: Nej, men du verkar ju inte förstå grejen med att ha möbler generellt...

Min soffa är kanske lite för stor för att ha massa tramsiga byråer och shit.

Jag: Mina föööötter
Kompis: Köpte du skavsårsplåster?
Jag: Nej, vägrar gå längre än nödvändigt med denna smärta
Kompis: Mm MYCKET bättre att ha ont i en vecka istället för en dag...

GRINSTINA!

Första dagen

Jag har nu mjukstartat på mitt nya jobb.

Var lite stissig när jag vaknade men jag såg till att äta grötfrukost (ska testa och se hur jag blir av att alltid äta det till frukost, får väl tvinga mig själv eller något)

Väl där tittar lillchefen och kollegan lite förvirrat på mig och säger:

- Men, du ska ju inte vara här förrän 10?

Moi:

- Det jag sa var att jag ville gå igenom avtalet och offerten innan kunden kom. Meningslöst möte annars.

Kollega:

- Ahaaaa...undrar var offerten är...

Jag älskar säljare, det är som att umgås med dementa tanter. Fåfängda, förvirrade och minns ingenting av vad de lovat. Jag hade ingen dator, inget supportverktyg och inget underlag när kunden kom. Det gick dock bra, även om lillchefen höjde lite på ett ögonbryn när jag säger: "ja, gör du så fuckar grejen upp sig"

Mina nya kollegor har skjorta, slips, kostymbyxor och hår innehållande vax. De kallar varandra vid efternamn eftersom fucking ALLA heter Johan, Anders, Fredrik, Niklas osv...Glassigt värre.

Kollegan är väldigt snäll, han bjöd med mig på AW på fredag. Vill inte veta var vi ska (läs; säkert fucking Stureplan)

Det bestämdes att jag ska börja på onsdag istället, har ju ändå inget för mig. Sjukt pepp, sälja, sälja, sälja...ROOOOLIGT!

Jag hade på mig mina nya stävlar. Galet ont i fötterna, blodiga skavsår. Stapplar hem till mor och far för lunch. Pappa undrade om jag bajsat på mig. Charm-farbror där. De höll fö på att montera en stege till vinden.

Moi: Kul att ni fixar sådant så här 40 år efter att ni flyttade in.

Far: Tyst.

Sen gled jag iväg till vårdcentralen, fixade frikort (är det tvång på att sjuksyrror där ska vara skitsura heeela tiden?) och sen var det dags för avskedsmöte med min psyktant. Fick massor med beröm och det känns så jävla bra att vara klar.

Därefter hem till mor och far igen. Passerade dock Coop för att köpa korv som de beställt. Trodde jag skulle dö av fotsmärta.

Mamma skjutsade mig till tunnelbanan och säger hej då med orden:

- Närmare än så här kommer jag inte. Du klarar dig.

Missade styrelsemötet på tjejjouren tack vare detta. Mina arma arma fossingar. KOmmer få blodförgiftning.

Wii-belöning

Idag ska jag

1. Fylla i papper inför nya anställningen (klart)
2. Byta lampa på toan, Anna svor åt mig i fredags (klart)
3. Plocka undan disk (klart)
4. Diska (klart)
5. Gå till återvinningen (klart)
6. Samla ihop tvätt som verkar finnas fan överallt (klart)
7. Rensa upp bland alla papper

När jag är klar får jag gå till E2 och spela Wii. Går bra än så länge...men jag är så jävla ineffektiv!

VNV, my love.

I know it's hard to tell how mixed up you feel
Hoping what you need is behind every door
Each time you get hurt, I don't want you to change
Because everyone has hopes, you're human after all
The feeling sometimes, wishing you were someone else
Feeling as though you never belong
This feeling is not sadness, this feeling is not joy
I truly understand, Please, don't cry now

Please don't go, I want you to stay
I'm begging you please, please don't leave here
I don't want you to hate for all the hurt that you feel
The world is just illusion trying to change you

Som mamma säger

Jag är inte arg, jag är bara väldigt besviken. Jag trodde mer om dig.

Vad fel det kan bli

E1: Men det finns väl inga vuxna människor som gillar hamstrar heller?!?!

(till historien hör att E1 har en mycket passionerad relation till de små krä...liven)

Transor förvirrar

Jag är väldigt öppen med att jag är bi, eller ja E1 kallar mig mest fejk-bi men det är en annan konversation. Jag skiter i vem som ligger med vad så länge bägge parterär vuxna och eniga. Djur kan inte vara eniga, dvs ej OK. Moi = öppensinnad.

Däremot förstååår jag inte transor på ett plan. Dvs grejen att känna sig kvinnliga genom att klä sig i kläder som påminner om Ulla-Bella. OK, jag förstår att utbudet inte är stort och det som finns kanske är sjukt tantigt. Härtill är jag nödd och tvungen som den gode Brask sa.

Men jag är kvinnlig (iaf enligt mig själv) och lite smått androgyn i en härlig kompott och inte fan sätter jag på mig ett pärlhalsband till min jumper och sticker fötterna i ett par 80-talspumps för att bättra på min kvinnlighet. Nooo waaaaay. ( E1 har en teori om att medelålders transor har Sue-Ellen i Dallas som idealkvinna, därav looken)

Grejen är ju att det här går emot ALLT jag står för som genustänkare. Jag tror ju inte att ungar med snippa trillar ur moderns vagina med någon form av inprogrammerad kärlek till strumpbyxor. Därför förståååår jag inte hur man känner sig kvinnlig bara för man har ett lager nylon mot huden. Samtidigt fattar jag väl det ändå, samhället säger att det är sjukt kvinnlig med stay ups, alltså ligger kvinnligheten i plagget.

Det gör mig förvirrad iaf. Brydd.

Ja jag är ego

Min värld är lite jag- centrerad för stunden. Då har jag inte tid med andras lycka. Olycka är OK, då kan man jämföra sår.

Svart hål

Jag mår skit just nu. Det är därför jag lämnade Stockholm över helgen, behövde komma bort.

Lite otacksam gäst känner jag. Sover inget, gråter och är grinig. Ascharmig. Om jag inte har mina maniska utbrott då jag dör av tristess om inte miljarder saker händer samtidigt. Ovanpå detta känns det som jag är galet i vägen och att jag hade önskat att det framkom innan jag kom hit så jag fick bestämma själv om jag orkade med det eller ej. Tro mig, jag är ingen kärleksfull varelse just nu, tålamod som en grävling känns det som.

Jag vet inte varför det blev så svart, eller jo det gör jag väl. Det är min känsla av utanförskap som gör det. Den förstärks av vissa motgångar. Motgångar som egentligen inte betyder något i sig utan mer understryker det jag redan vet. Jag är bara så jävla ensam. Ensam på det där viset som jag inte vet hur jag botar. Mina underbara bästigaste vänner hjälper inte.

Jag blir så här när jag inte jobbar. Jag måste hålla huvudet bizzy för att inte snurra in mig i tankar som det inte finns svar på tror jag.

Skjut mig. Tack på förhand. Hoppas gravölet smakar.

Mute

F riktar fjärrkontrollen mot mig och trycker på mute.


Jag är ROLIG!

Tråååk

Jag vet att jag är uttråkad när Fs äckliga likörchoklad på bordet verkar lockande.

Insiktsfull

Yes we gave it a try
But maybe for too long
Out of every sorrow
Another day will dawn

You're gonna find someone new
I really hope you do
'Cause I love you
And the sun will come on thru,
It's gonna shine for you
'Cause I adore you

Sitter och kollar på Idol. "Someone new" är en av de vackraste kärlekslåtarna jag vet, även om den blev sjukt söndertjatad där ett tag.

Är ju hos F nu i helgen. Världens bästa F som jag känner bättre än mig själv och som är en del av mig. Känns konstigt att tänka mig honom med någon annan. Inte för att han ska vara med mig utan mer att jag aldrig sett honom med någon annan på riktigt.

Jag märker hur lycklig han har blivit av att dels flytta hem men även ta tag i saker som blivit liggande genom åren. Är så glad för hans skull.

Saknar att bo med honom på vissa plan känner jag nu, även om jag drivs till vansinne av hans "ordning". (Jag berättar för honom om min paj och hur enkel den är eftersom man bara behöver en bunke. Medan jag trycker ut degen i formen väljer han att lägga kastrullen jag använder i blöt, vilket gör att denna princip förstörs. Om vi säger så här, det är inte första gången muppen gör så mot mig)

Jag saknar att vi inte behöver prata. Jag saknar att vi känner varandra så väl att allt är sagt samtidigt som vi har massa saker att säga. Jag saknar att somna i soffan till filmen jag valt ut och bli väckt av någon som undrar om jag inte kan snarka i sängen i stället. (jag hävdar fortfarande att andas tungt är rätt begrepp)

Jag tror det blir så här av att ha umgåtts så fruktansvärt mycket som vi gjort de senaste sex åren. Vi har rest ihop och bott i pyttelägenheter periodvis och helt enkelt nött bort allt gnäll.

Är tomt i STHLM utan dig. Men jag vill inte ha dig där. Du är bättre här i skogen med alla inavladed konstiga människor.

Kylskåpet

Ja F har mer än mig i kylen. Innan någon börjar ifrågasätta tidigare inlägg om välfyllt skafferi.

Jag kallar min kyl för ölkylen. Mer behöver man inte ha där...det blir ändå bara dåligt.

Men va fan

Öppnar Fs skafferi (han och jag delar inte upplägg när det gäller matvaror, han är minimalist när det gäller torrvaror, jag är mer..ehm "nej men det där ska jag också ha även om det är skitäckligt egentligen") och har tråkigt. Ser en burk bönor, salsa och vitlök. Öppnar kylen och ser diverse rotsaker och inser att nu när jag har tråkigt kan jag laga maten inför morgondagen.

Skalar, skär ner och slänger in rotsakerna i ugnen. Ska därefter hoppa på bönbiffarna, maler knäckebröd till skorpsmulor och så vidare. När jag står med bönburken i handen inser jag att det jävla puckot inte har en burköppnare och det är FAN ingen bra burk med kattmatsburksöppning på.

JAG BLIR SÅ ARG.

Ojsan vad länge sen

Nu har jag inte skrivit på ett tag. Slappröv.

Vad har hänt sedan senast?

1. Jag har fått ett jobb. Eller alltså, rent praktiskt har jag väl aldrig varit direkt arbetslös sen jag slutade på "gamm"-jobbet, jag har faktiskt slitit röven av mig. Ibland.

Leverantör P: Varför börjar du inte direkt?
Moi: Måste ladda batterierna...du vet...
Leverantör P: har du gjort något annat sen i augusti?!
Moi: Mjoooo...jag jobbade i oktober!

2. Jag är nu i SMB, Smedjebacken, The metropol. Var på Lager 157 med exet på inrådan av E1 och E2. Var en bit att åka men helt klart värt det.

7 par trosor
1 par stövlar
3 par strumpor
2 klänningar
1 top
2 svarta identiska kjolar (bra att ha under korta klänninar så jag inte behöver visa hela röven)

summa: ca 1400:-

E1s omdöme var; "Duktigt att köpa vuxna kläder. Du klär dig som en 18-åring annars"

WTF?!

Idioter

MIn fina vän N ringde precis. Hon har blivit uppsagd med två veckors uppsägningstid. Hon böjade för två månader sedan...

Jag personligen tycker att företaget borde haft liiiite bättre koll på sina finanser än så och kanske inte nyanställt om de idag kommer på att de ska kicka 10-15 personer.

Det ordnar sig vännen! Du kommer få vääärsta kick ass jobbet, det vet jag :)

Flathelg

Jag borde städa men jag orkar inte. Ansträngande helg.

Igår började dagen med häng på Shake 'n' Stuff med H. Milk shake med oreo och marshmallows. Very nice.

Sen dök älsklingarna upp. ALLA älsklingar! (J, du var saknad...innan du säger något) Rolig kväll med lite väl mycket sprit kan jag kanske känna. ^^

Däckar som en klubbad ko men vaknar när något jävligt kallt kommer och lägger sig. Ja ni förstår, herr H tyckte det var lite bekvämt att sova över hos mig...Jag klagar inte, fick skeda.

Idag har jag fått skeda, äta thai och dricka milk shake...den här gången med jordnötssmör och delikatoboll. Helt ok, smakade mest jordnötssmör. Sett så här har det varit en perfekt dag om inte jag och A insett att vi ALDRIG mer ska säga att vi är harmoniska...EVER AGAIN..

Igår satt vi och berättade hur allt bara känns bra. Vi har koll, ingen panik...men nej nej, varför ska DET hålla i sig?! Hon kommer snart hit och vi ska titta film och dricka vin. Tur vi kan det här med ångestförebyggande åtgärder...

"vi måste prata..."

A fick ett sådant SMS idag på förmiddagen så jag har hängt lite med henne nu på eftermiddagen. Jag har diskuterat hopplösa herr Hs fortsatta äventyr i mitt liv och hon har klurat lite på nya sanningar hos noble N som dykt upp.

Jag sitter tyst ett tag och:

"Hmm...min nästa milk shake ska innehålla jordnötssmör, nutella och fluff"

A stirrar på mig och säger sen:

"Efter allt vi har pratat om är DET vad du sitter och funderar på?"

Just det

Jag har nytt jobb.

Hora.

4 real.


DAWG!

Pojkvänsdejt

Idag fick jag träffa Ns pojkvän.


Döm om min förvåning när han verkade VETTIG! (N får vara med i min och As klubb "herregud, varför hamnar jag med dessa puckon? har ni ingen annan ni kan lura in i något semikonstigt förhållande?!)


De är så där gulligt äckligt söta med varandra. Nej jag är inte bitter. De var så söta så. -bitter-


A är gullig med sin slemmiga grek. Han är gullig med henne.

Harry hade söta fötter.


Tur jag ska ut imorgon. Annars kommer jag få sockerchock.


Eller ja just det...hopplösa herr H och jag ska försöka få i oss vår milk shake den här gången. Lite socker är väl bra? -skissar på en plan som inkluderar kramar för att dämpa närhetsbehovet inför kvällen-

Är det här bizznizz då?

Hur du får ligga med mig

1. Du är rolig.
2. Du är snygg.
3. Du är rik.


Eller ger mig följande gåvor:

1. Freaks and geeks
2. Generation kill
3. Alexander Skarsgård
4. Any Nümph t-shirt. J, känn dig utpekad. Inte på liggandet kanske dock.
5. Klänning
6. Jacka

Ang prestationsångesten

Ringde chef-leverantören idag för rådgivning angående arbetsplatsval. Han har dels jobbat med mig, dels är han säljare ut i fingerspetsarna och har ett grymt omdöme.

Ringer via växeln, surrar lite (jag är känd som jordens mest pratsamma kund. Pfft! Vill bara få lite skvaller jöh) och ber sen om chefen. Telefontystnad, lur som lyfts, sen:


-BAAAAAAAAAAABY, är det DU som ringer!

Han sa:
1. Inom dig bor en stor säljhora
2. Döm inte innehållet efter utsidan.
3. Du är duktig, var inte feg.
4. Att jag ska komma ner med en back öl och få höra om hans mödosamma strävan som småföretagare i Sverige (jo tack, fyra BMW, 1 Audi, megahus..joråsåattvahetere, vatten och bröd)

Jag bah:

Meeeeen jag veeeeet iiiiinteeee. Jag är ju coooool och inte slemmig.

Men han har rätt. Klarar jag den skolan är jag redo för allt.


Prestationsångest big time bara. Alla säger att jag är grym, men jag har aldrig försökt på riktig så hur fan vet de det?!

Nümph - Monster

Den är väl sjukt bizznizz?

MUHAHAHAHA

Inte alla som har en personal shopper men det har jag!

Nästa lön ska E1 styra upp min garderob. Delad glädje = dubbel glädje. Hon får handla kläder utan att göra av med pengar och jag slipper leta.

Förra gången var hon dock ond. Iof illustrerade det mer mitt ointresse än hennes ondska. Hon la med en, enligt mig, skum klänning. Tydligen var den apful...jag kollade inte så noga utan drar på mig den. Drar undan draperiet till provrummet och plötsligt ligger E1 på golvet och skriker av skratt.

Stötvis hör jag:

"Meeen det vaaaar ett skäääääämt."

PAH! MEH! CP!

Jag behöver:
Skor
Byxor
Skjortor
Mascara (som inte orsakar panda-looken efter 10 minuter. Ja, jag är flottig under ögonen)

4 månader kvar

tills jag fyller 29 år.

Snart lämnar jag 20-någonting bakom mig.

Jag har inte åldersnoja, den har försvunnit. Mycket för att jag gör som jag vill och att min omvärld (läs familj) har lärt sig att leva med det.

Däremot är det stora steg som tas i min närhet. Giftemål och barn. Var är jag i detta? Troligen ingenstans och överallt.

Jag tror jag har fått ordning på allt, men så rinner något ur händerna och ett skede jag inte alls tänkt mig ramlar över mig. Jag sa upp mig med en sanning och kanske kommer hamna någonstans med en annan sanning.

Det jag har lärt mig sen i april är att jag ska tycka om mig själv. Det går faktiskt rätt bra. Allt dåligt människor säger om mig behöver inte vara sant och det gör inte allt bra människor säger om mig mindre sant.

Jag är faktiskt unik. Jag kan saker ingen annan kan och det är fan sant. Inte alla som har förmågan att få världens bästa och mest lojala vänner. Inte alla som får jobb genom kontakter de förtjänat på egen hand.

2011 i New York people. Ala som kan och vill följer med på shopping och sightseeing.

Till ingen alls

You speak of things that i do
Of which you don't have a clue
Wish i could tell it to you
How much i dislike you
How much i hate what you do
How much i really hate you

How can you live with yourself?
How come you've got your health?
Why don't you mind your own self?
I hope you'll burn in hell
I hope you'll burn in hell
I hope you'll burn in hell

Prestationsångest

Jag har lite lyxproblem just nu. Jag är erbjuden två jobb och jag vet inte vilket jag ska välja...

1. Stort företag med ett syfte. Sälj utav bara helvete. Det går grymt bra, stor omsättning, 200 anställda. Fin referens.
2. Lite företag med intressant betydelse i media just nu. Bygga upp rutiner, skapa mitt eget jobb, stor frihet. Tre anställda.

Myyyystiskt

Som sagt. Jag var på Lilla Hotellbaren igår med A och N2.

Ni vet de här gångerna man går ut, man är pigg, man är glad och man är så jävla läcker. Det var inte jag. Jag hade jobbat 40 h fre-sön och var så jävla oläcker man bara kan vara.

Eftersom A och N2 hela tiden hängde i baren så var jag ensam i mitt soffhörn rätt mycket. Mycket intressant upplevelse.

Raggförsök 1:

Skallig och saknar vissa delar av handen. Tänk er djävulstecknet, konstant. Han försöker förföra mig genom att kalla mig äcklig. Funkar väl sådär. (äckligt charmig...ehm)

Raggförsök 2:

Tänk er Barney fast fulare och utan charm. "Så här sitter ni två ensamma tjejer och pratar killar. det är vad tjejer gör när de sitter två och två har jag insett"

Moi: "Jasså? Hur vet du att vi inte pratar tjejer...vi kan ju vara flator."

Barney: "Jahaa...är ni det då?"

Moi: "Inte A men jag"

Barney: "Jag har aldrig blivit attraherad av en flata förut"

Moi: "Vi finns i snygga exemplar också"

Barney: -lång utläggning om allt han kan om homos...bla bla bla"

Han och hans vän gick sen för att "hitta sina kompisar"


Raggförsök 3

Engelskspråkig med kraftig brytning. Förstår inte alls vad jag menar när jag frågar var han är född. Visar sig vara fransman = förklarar en hel del.

Vill att vi ska hångla för att visa för A och N2 hur enkelt det är. Jag bah: NEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEJ.

"Citat A: Dig kan man inte lämna ensam höhöhö"

Sprit

Guuuuud. Jag har druckit massa sprit. Blivit bjuden. Fint som snus.

Jag gjorde det för A. Så hon och N2 skulle få ensamtid men ändå inte vara ute själva. Jag har rökt ensam, messat ensam, druckit ensam, väntat ensam...och de hånglar iaf inte. Till slut surnade jag till och gick hem.

Det är väl för fan bara att kyssas?! Det är inte dödligt vad jag vet...

Heteronormen

Jag hatar hela grejen med ett par. Att "par" ska vara den ultimata lyckan för oss människor, att det inte alls finns någon lycka i att vara ensam osv. Självklart ska det vara flicka pojke, så skapade trots allt Gud världen.

Problemet är att jag vill ha det. Jag har köpt det på vissa outgrundliga och ohälsosamma plan. Jag har gått igenom en massa skit för att komma hit men nu är jag klar. Alla tidigare spöken är borta och allt som finns kvar är en ensamhet jag inte sett förut. Det är jag, i mig själv, som ska vänta på att dö. Vem fan vill göra det ensam?

Samtidigt fattar jag inte varför. Av alla par i min närhet finns det ETT som jag ser som det mest solida ever (förlåt alla, men ni vet vilka jag menar...ja, de där som valde att föröka sig. Säger bara stackars Harry, han kommer få svårt att hitta en partner värdig honom)

Jag har fler vänskapsband jag skulle dö utan...det säger en hel del egentligen.

Usch. Nu känns det som om det är fel på mig igen...

Lagen om alltings jävlighet

Igår pratade jag och min kära A om att vi borde ha rätt lätt att hitta partners. Vi är smarta, roliga, intelligenta, självständiga och våra issues är inget som besvärar någon innan de verkligen känner oss.

Vaaaaarför är det då så att vi hamnar med folk som hopplösa H eller i As fall, galna N2?

Det ska velas, det ska krånglas och det ska vara högst oklart hela tiden. Vad är det för fel med: "jag gillar dig, kan vi testa och se om vi funkar ihop?" varför ska allt vara så jävla seriöst, oseriöst och jobbigt hela tiden?

Jag ska inte ha KKs. Jag vill ha någon som gillar mig för den jag är och vill ligga med mig för att jag är den jag är. Annars mår jag sjukt dåligt.

Jag ska inte heller kompromissa och försöka när jag vet att jag inte kommer klara det. Det slutar med känslor som skadar mer än relationen betalar. Därför är jag jättetydlig från början. Trots detta kan det ta tre månader för någon att komma på sina rätta känslor.