Trött, tröttare, jag.

Jag är sjukt trött numera. Jag sover och sover och sover. Skulle träffa N idag men jag orkade bara inte. Hade bara en tanke i huvudet "jag måste få sova. NU!" Förlåt N för att jag är en tråkig kompis och bara avbokar hela tiden.

Drog en teori om att jag är gravid för DJ och E2. De blev genast taggade och började förbereda min babyshower. True friends liksom! Blöjtårta och storkar kommer bli the shit.

Jag har de senaste veckorna kommit hem från skolan, ätit något och sen gått och lagt mig. Vaknat tre-fyra timmar senare. Varit vaken några timmar för att sedan somna om utan större problem.

Min läkare trodde det hade med nedtrappningen att göra, dvs kroppen blev väldigt hårt belastad av stressen/ångesten som detta innebar. Vilket säkert stämmer. Utöver det tror jag att den sk vårtröttheten påverkar mig. Jag brukar bli väldigt deprimerad i januari/februari historiskt sett. I depressionen finns, som bekant, ett naturligt inslag av stor trötthet. I år är jag, bortsett från veckorna på lägre dos, betydligt "piggare" vilket gör att mitt oförklarliga sömnbehov märks mer.

Så nej, jag hänger inte enbart med kärleken även om det säkert verkar så..utan ni hittar mig i sängen under täcket med en bok på kudden. (försöker börja läsa mer, men det är lite otacksamt när allt som händer är att ögonen går i kors)

Nu ska jag sussa vidare, sliter ju något alldeles väldans på kroppen att vara vaken några timmar.

Natti