Har så hjärtskärande ångest och försöker bara andas. Går så där.
Funderar på vad jag ska ta bort ur mitt liv och vad jag ska lägga till för att slippa det här.
Kommer inte fram till något. Antar det inte blir någon skola i höst. Känns som det nu. Dum idé att ge sig in i något sådant när jag inte ens klarar det jag har nu.
Det är väl antagligen mitt eget fel att jag känner mig så ensam. Kan inte förklara varför jag mår som jag mår. Och då kan jag väl antagligen inte förvänta mig att någon ska få mig att känna att jag är OK som jag är.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar